Ett år då kulturen frös inne


  Nu har vi lagt ytterligare ett år – 2020 – bakom oss. Ett år som inte varit som något annat. Coronapandemin har lagt en död hand över de flesta kulturverksamheter och så även vår förenings. Två planerade “Dyfvermanvandringar” i Stockholm – i Samfundet St. Eriks regi – fick ställas in och inga möten eller resor med vår förening kunde anordnas. Vi hoppas förstås att läget ska lätta under 2021.

Tills vidare får vi se tillbaka på förrförra året 2019 då en hel del hände.

Det var då 175 år sedan han föddes på Orust, helt intill Malö strömmar….det blev också året då jag lyckades slutföra ett mångårigt arbete med boken om hans liv och konst: ”En atelier i snö”. Den kom precis till jubileumsdagen och vi hade ett “boksläpp” på Konstakademien (se förra artikeln).


 


 Malmöbor av alla kulturella och religiösa inriktningar ser Mikael som en symbol att samlas kring och lägga ner blommor och tända ljus vid. Som till exempel senast vid Allhelgonahelgen.

Ingegerd Göransson i Malmö fångade på bild hur det såg ut nu i år. Hon har också funnit fasadskulpturer på ett av stadens vackraste hus – de första kända av CJD i denna stad faktiskt.

Bland det spännande som händer, är omgörningen av Stureplan i Stockholm, där det  berömda Bångska huset – i fonden av Kungsgatan – ska återställas till sin forna prakt från 1880-talet. Kvarteret har en arabisk ägare som är beredd att lägga ner stora pengar mot att staden ger sitt godkännande på stora butiksytor invändigt och en egen uppgång från T-banan. Flera arkitektbyråer är inblandade och vi har kontakt med dem när de nu skaffar material, foton och skisser på hur den ursprungliga fasaden såg ut. Carl Johan utförde 16 större skulpturer plus annan utsmyckning och lät även ”signera” huset, det har dagens arkitekter upptäckt på en list vid porten, när de i detalj studerat gamla foton. Såhär skulle nya Stureplan kunna se ut om några år med Bångska husets fasad återställd. (Foto AIX arkitektbyrå)


 Vid kommande årsmöte tänkte jag vi skulle diskutera föreningens framtid också. Vi blir ju alla äldre och vi har lite svårt med återväxten. Allt färre betalande medlemmar. Vi kanske kan finna lite enklare former för dem som vill fortsätta att vårda bildhuggaren Carl Johans verk.

 Martin Dyfverman